theindependent

Det är stört att något så litet kan få ens humör att svänga så mycket. Att några ord kan få mig att flippa totalt. Att jag vill slå in ditt ansikte nästa gång jag ser dig, men samtidigt aldrig skulle vilja såra dig. Att jag önskade att jag aldrig mer skulle behöva se dig, men vet att jag skulle sakna dig varje dag. Det är bara stört att man kan känna så konstiga känslor inför någon. Att man på ett vis älskar någon som man egentligen hatar.
Nu sitter jag i skolan, lyssnar lite på norlie&kkv - nej. Därav en sån passa de rubrik. Hanna sprang nyss iväg och kan väll tänka mig vad hon håller på med, för hon ljuger så bra ;)
Så här sitter jag ensam i en fåtölj och gungar lite. Väntar på att svenskan ska börja, sitter och funderar vilket ämne jag kan hålla retoriskt tal om. De är svårare än de låter, och då låter de fan svårt. Har nyss tryckt i mig kebab och inväntar nu att lite folk ska ta och ramla in i skolan då det känns helt dött här.
Puss!