Nu sitter jag på tåget påväg hem, börjarde med att jag nästan missa de innan jag förstod att de kom in på ett annat spår, min vanliga tur. Så kom en liten flash för mig. Jag ska bli nyttigare, från idag inget mer skit längre, dags att ta tag i det här nu!
Hälsningar en peppad tjej! :)
tjenare folket. Här är då jag, en nu nitton starka vårar. Krigar mig fram genom livet och alla dess oväntade motgångar. Tar livet med en nypa salt och leker väll igenom de mesta. En riktig livsnjutare skulle man kunna kalla mig, varför hålla sig inom ramarna när de finns så mycket annat utanför! Och tar jag mig inte utanför av ren vilja så lyckas jag väll ramla över kanten eftersom jag förmodligen är den klantigaste människan jag känner. Men vad gör ett blåmärke när man lever livet?